Förord

Efter att jag hade kommenterat ett inlägg på Facebook om att jag var övertygad om att Ibn ’Abdulwahhab är omfattad av hadîtherna som varnar för Najd och att Satans horn kommer att träda fram därifrån och likaså prövningar och svårigheter [fitan], fann jag att en salafistisk skribent kritiserade mitt uttalande i en längre argumentativ text. Det problematiska är inte textens argument utan personangreppen som är grundade på felaktiga antaganden.

I denna kritik utgår man från att jag saknar kunskap om Najd-hadîthen och dess olika versioner, uttalar mig utan kunskap och faller i en stor synd, förblindad av mitt hat osv. I svaret insinueras det också att de ”innovatörer” som kritiserar Ibn ’Abdulwahhabs reformrörelse är ”krigare mot Sunnah och avvikare från Tawhîd” och den som beskrivs på detta sätt är självklart inte muslim [kâfir]. Detta är dock inget annat än extremism och tomma hot man försöker skrämma och tysta muslimer med.

Oavsett menar jag att min övertygelse är grundad i ett djupare studie av de olika åsikterna som finns kring hadîthernas innebörd och dess olika stöd. Jag kommer därför redogöra för stödet för min övertygelse.

Grunden till meningsskiljaktigheten?

Platser och länder är något som ofta blir en sak för diskussion. Mycket beror på att det är något som kan vara föränderligt över tid. Likaså är det svårt att veta exakt vilka områden och gränser man syftade på i en tid då sådant inte var en exakt vetenskap och de geografiska områdena var sällan tydligt definierade. När Profeten ﷺ och följeslagarna talade exempelvis om Najd, vilket område syftade de på?  Därför blir det svårt att alltid urskilja vad som är vad och vart gränser går.

Diskussion gällande just Najd blir ytterligare het då den må ha politiska eller sekteristiska följder. Detta är främst för att det finns väldigt många hadîther som talar om att Satans horn ska träda fram ur Najd. Vad Satans horn innebär är i sig en tolkningsfråga där många anser att det handlar om en grupp eller grupper av människor som för med sig ondska och förstörelse. 

Den allmänna och vedertagna platsen som kallas Najd idag finns i centrala Arabiska halvön där bl.a. den Saudiska huvudstaden Riyâdh är belägen. Det jag menar är att bevisen stödjer att detta är i princip samma slags användande som var allmän sed även på Profetens tid ﷺ. Då den salafistiska rörelsen med Ibn Abdulwahhâb som grundare har sitt ursprung i detta område blir det en fråga om denna rörelse inte är en del av dessa prövningar som ska träda fram från Najd. 

Med det i bakgrund finns det en tendens hos en del salafistiska lärda att stärka åsikten om att Najd som talas om i hadîtherna inte alls är den förlagda på Arabiska halvön utan ett helt annat Najd i Irak. Att Irak är med i diskussionen finns det stöd för i klassiska tolkningar men vi kommer att i denna text se närmre på hur den klassiska åsikt löd och hur pass utbredd den var.

Texter som påvisar att Najd är i den Arabiska halvön

Gränserna för inträde i Hajj

Imam al-Nasâ’i rapporterar att sayyidah ’Â’shah sa: ”Allahs sändebud ﷺ utmätte [för hajj] för Madinahs folk vid Dhu al-Hulayfah och för Levantens och Egyptens folk vid al-Juhfah och för Iraks folk vid Dhât ’irq och för Najds folk Qarn och för Jemens folk Yalamlam.”

Ibn ’Umar sa: När de två städerna [i Irak] erövrades kom de till ’Umar och sa: O troendes ledare! Allahs sändebud ﷺ har utmätt gränsen [för Hajj] för Najds folk till att vara Qarn och det är avvikande från vår väg och om vi vill passera Qarn blir det svårt för oss. ’Umar sa då: Se till någon plats jämsides från er väg och han utmätte för dem Dhât ’irq. [Bukhâri]

Oavsett vilken rapport man ger företräde, och det finns viss meningsskiljaktighet kring det bland de lärda, så är det tydligt att Najd INTE är samma sak som Irak i det allmänna språkbruket på Profetens tid ﷺ. Likaså blir det tydligt rent geografiskt att med Najd syftas det som låg direkt österut från Madinah till skillnad från Irak som ligger nordöst om Madinah.

Profeten ﷺ skickar en häst till Najd

Abu Hurayrah återberättar att Profeten ﷺ skickade en häst i riktning mot Najd och den kom tillbaka med en man från Bani Hanîfah som kallas Thumâmah ibn Uthâl…” [Bukhâri]

Denna Thumâmah var en ledare i Yamâmah som ligger på den Arabiska halvön i närheten av dagens Riyâdh och stammen Banu Hanîfah är en av Najds kända stammar.

Profeten ﷺ stred vid Najd

Följeslagaren Jaber ibn ’Abullah, må Allah vara nöjd med dem, berättade att han begav sig ut i strid tillsammans med Sändebudet ﷺ till Najd och Abu Hurayrah sa att han bad bönen av rädsla tillsammans Profeten ﷺ vid striden av Najd [ghazwat Najd]. [Bukhari]

Det är fastställt att Profeten ﷺ aldrig stred eller skickade följeslagarna för att strida Irak utan det som syftades med Najd är på den Arabiska halvön.

Satans horn i öst bland kamelfolken och Rabî’a och Mudhar

I många hadîther som tar upp framträdandet av Satans horn tas flera intressanta egenskaper upp som ytterligare stödjer åsikten om att det Najd som syftas i hadîtherna är den som ligger på den Arabiska halvön.

Imam Malik återberättar genom Abu Hurayrah att Allahs sändebud ﷺ sa: ”Otrons huvud är i riktning mot öst. Stolthet och skryt är i hästarnas, kamelernas och al-Faddâdîn, wabars folk. Sakînah är i Lammets folk.”

Imam al-Bâji kommenterar denna hadîth sägandes: ”i riktning mot öst” kan avse, och Allah vet bäst, Persien som det har föregått och den kan avse Najds folk för att det har återberättats från honom ﷺ och för att denna tolkning stärks av hans yttrande ﷺ ”stolthet och skryt är i hästarnas, kamelernas och al-Faddâdîn, wabars folk” och dessa var Najds folk och vad gäller ”al-Faddâdûn” så har ’Îsa ibn Dînar återberättat från Ibn al-Qâsim från Mâlik att han sa: De är folket av al-Jafâ’ och Malik sa: Jag har frågat om detta och blev tillsagd att de är folket av al-Jafâ’.” [al-Muntaqa 7:290]

Al-Jafâ’s folk kan tolkas som öknens folk eller råhetens folk och det baseras på en hadîth där Sändebudet ﷺ sa: ”Den som lever i öknen [al-bâdiyah] blir rå [jafâ].” [Abû Dâwûd]

Abû Mas’ûd sa: ”Sändebudet ﷺ pekade med sin hand mot Jemen och sa: ”Sannerligen är tron här medan hårdheten och stränga hjärtan är i al-Faddâdûn hos grunderna för kamelernas svansar varifrån Satans två horn träder fram, i [stammarna] Rabî’a och Mudhar.” [Muslim]

Al-Qâdhi ’Iyâdh al-Mâliki kommenterar denna hadîth i sin kommentar på Sahih Muslim sägandes: ”Abu ’Ubayd sa: al-Faddâdûn är de som har många kameler och de är råa [jufâh], utav skrytsamhetens folk… och dess folk är hårdhetens folk då de är avlägsna från städerna och människorna.”

Han sa också: ”Ahl al-Wabar är folket av de som har päls dvs kamelerna.”

Han sa slutligen: ”Al-Faddâdûn är således, så som Profeten ﷺ avsåg i denna hadîth och beskrev dem med dessa egenskaper utav råhet, hårdhet, stränga hjärtan, stolthet och skrytsamhet, de som han förklarar i hadîthen Najds folk, hästens, boskapens och kamelernas folk utav Rabî’a och Mudhar, och detta är likt det Mâlik och Abu ’Ubayd sa.” … ”Och hans ﷺ uttalande om dem: ”Varifrån Satans två horn träder fram och Otrons huvud från Öst” är ett tecken på det som han betonade av Najds folk och Rabî’ah och Mudhar. Detta för att de envisades mot profetskapet och var härdade från att besvara kallet och sanningen…och Najd ligger öst om Madinah eller om Tabûk… En del tolkade ”Otrons huvud i riktning mot Öst till att vara Persien och det vi har nämnt företräder p.g.a. hadithen: ”Wabars folk från Solens uppgång” och Perserna är inte Wabars folk [dvs kamelfolk].”

Han sa också: ”Hans ord: Utav Rabî’a och Mudhar… han sa i hadîthen [dvs Abu Hurayrah]: ”Österns folk var då [dvs på Profetens tid ﷺ] de som var emot honom från Mudhar” och detta är den otro de var på utav fiendskap mot religionen och ihärdigheten i detta. Detta styrks även av Ibn ’Umars hadîth från honom ﷺ då han sa: ”O Allah välsigna vårt Jemen och vår Levant. De sa: O Allahs sändebud ﷺ och vårt Najd. Jag tror att han sa efter den tredje gången: ”Därifrån kommer skalven och prövningarna och därifrån träder Satans horn fram.” [Ikmâl 1:296-7]

Det vi ser utan tvivel är att al-Bâji och Qâdhi ’Iyâdh med stöd i imam Mâliks tolkningar menar att dessa hadîther handlar om Najd i den arabiska halvön och dess folk från stammarna Rabî’a och Mudhar som stred mot Profetens kall ﷺ och var kända för sin hårdhet. Najd som åsyftas är enligt denna förståelse inte i Irak utan på den arabiska halvön. Detta då Rabî’a och Mudhar levde främst i Najd på den arabiska halvön. Det är viktigt att betona att det är Profeten själv ﷺ som specificerar vart och bland vilka Satans horn kommer att träda fram.

De lärda frånser inte att det finns andra möjliga tolkningar som inkluderar Öst i stort dvs både Najd i arabiska halvön samt Irak, Persien och andra områden. Men de kallar inte dessa områden för Najd specifikt utan att de kan inkluderas i hadîthernas generella indikerande.  

Najd och de många kamelerna

Ibn ’Umar berättar Allahs sändebud ﷺ skickade ut en stridsräd med Abdullah Ibn ’Umar till Najd och de erhöll i krigsbyte stora mängder av kameler så deras bestämda lott blev tolv eller elva kameler och de gavs därefter ytterligare en kamel som godvillig lott. [Muwatta]

Ibn Rajab al-Hanbali om Najd

Profeten ﷺ sa: ”Låt din drabbning över Mudhar vara sträng och låt det vara över dem år likt Yusufs år” och Österns folk [Ahl al-mashriq] utav Mudhar var då emot honom.” [Bukhâri]

Imam Ibn Rajab al-Hanbali i Fath al-Bâri kommenterar hadîthen i Bukhâri som nämner ”Och österns folk från Mudhar var då emot honom” sägandes: ”han avser stammar från Mudhar som var avgudadyrkare och de levde i Najds marker och dess omnejd för att detta är öster om Madinah. Det är därför som ’Abd al-Qays sa till honom då deras delegation anlände hos honom: ”mellan oss och dig är denna boplats tillhörande Mudhar och vi kunde inte anlända till er annat än i den helgade månad”. ’Abd al-Qays levde då i Bahrayn och det återberättas från Profeten ﷺ att han sa om dem: ”De är de bästa av österns folk”.  

Det är alltså tydligt att Ibn Rajab definierar Najd till att vara på Arabiska halvön direkt efter Hijâz och innan Bahrayn men det är också tydligt i definierandet av Mudhars belägenhet och vad som ligger öst om Madinah.

Ordet Öster [mashriq] på Profetens tid

Då många av haditherna som talar om prövningarna och framträdandet av Satans horn nämner ”i Öst” [mashriq] eller ”där solen går upp” är det viktigt att förstå vilka områden och riktning som åsyftades.

Profeten ﷺ sa: ”De bästa utav österns folk är ’Abd al-Qays…” [Tabarâni och andra – Sahîh]

Det är känt att stammen ’Abd al-Qays levde på den Arabiska halvöns öster om och i Najds omnejd och inte i Irak.

Det är känt i Sîrah-verken att stammen Bani Tamîms talare Ibn Hâjib, då de kom som en delegation till Profeten ﷺ, höll ett tal där han prisade sin stams egenskaper sägandes: ”Och vi har utsetts till att vara de mest ärade av österns folk [Ahl al-mashriq], och de i flest antal…” [ibn Hishâm 2:562-567]

Ibn Hibbân återger i al-Ihsân [15:24] som kommentar på hadîthen från Ibn ’Umar där han återberättar att Profeten ﷺ pekade österut och sa:

”Prövningen kommer därifrån. Prövningen kommer därifrån där Satans horn träder fram.” Abu Hâtim sa: ”Öster om Madinah är Bahrayn och Musaylamah är därifrån och hans framträdande var den första händelsen som skedde i Islam.”

Notera att Bahrayn då inte var enbart ön som idag heter Bahrayn utan inkluderade ett brett område i den östra delen av Arabiska halvön.

Det språkliga diskussionen

Salafisterna lyfter ofta fram att Najd betyder upphöjd terräng och att där fanns många olika Najd så som Iraks najd, Levantens najd, Yamâmahs najd osv. Detta är i grund korrekt men mindre relevant i sammanhanget. När Profeten ﷺ talar utgår man inte från ordens ursprungliga språkliga [lughawi] innebörd om där finns sedvanliga [’urfi] eller religiösa [shar’i] betydelser för orden. Det viktiga är att komma fram till vad Sändebudet ﷺ och följeslagarna syftade på när uttrycket Najd användes utan att villkora det genom att exempelvis säga ”Najd al-Shâm” eller ”Najd al-’Irâq”.

Exempelvis säger följeslagaren Talha: ”En man kom till Sändebudet ﷺ från Najds folk med rufsigt hår…”. [Bukhâri]

Medan alla är överens om att han var en arabisk beduin namnges han av bl.a. Ibn al-battal, Ibn ’Abd al-Barr och andra som menar att Najditen i hadithen är Dhamâm ibn Tha’labah från Bani Sa’d bin Bakr. Han var alltså inte från Irak utan från den Arabiska halvön.

Imam al-Qastallâni i Irshâd al-Sâri säger i kommentar på denna hadith: ”Och det är som nämnts i al-’Ubab och andra verk den upphöjda terrängen från Tihâmah till Irak.”

Imam Badruddîn al-’Ayni om Najd

Imam Badruddîn al-’Ayni i ’Umdat al-Qâri säger i kommentar på denna hadîth: ”al-Jawhari sa: Najd är utav arabernas länder och allt som är upphöjt från Tihâmah till Irak är Najd… Jag säger: Najd är den lokation som är mellan Hijâz och Irak…”

I kommentar till hadîthen om att Satans horn träder fram ur Najd säger han: ”Och allt som är uuphöjt från Tihâmah till Irak är Najd och han ﷺ utelämnade bönen för österns folk för att frösvaga dem i den ondska som är förlagd i deras riktning och för Satans makt över dem genom prövningar.”

Imam al-Shâfi’i om Najd

Imam al-Shâfi’i kallar följeslagaren al-Dhahhâk Ibn Sufyân al-Kilâbi för en man från Najd och det är känt att han inte var från Irak utan från utkanten av Madînah. [Ikhtilaf al-Hadîth 8:591]

Ibn Taymiyyah om Najd

Intressant nog verkar även mena att hadîtherna om Najd omfattar både Öst i stort vilket inkluderar både Irak och Najd på den arabiska halvön då han säger i Bayân talbîs al-Jahmiyyah [1:17-24]:

”Det har mångåterberättats [tawâtur] från Profeten ﷺ rapporterande om att prövningen och otrons huvud är från öst som är öst om Madinah likt Najd och det som är öster om det…”. Efter att återge en del av dessa rapporter säger han: ”och där råder ingen tvekan att från dessa trädde apostasin [riddah] och annan slags otro fram. Från lögnaren Musaylamahs håll och hans följare, Talha al-Asadi och hans följare och Sajâh och hennes följare till dess att Abu Bakr al-Siddîq stred mot dem…”.

Det är känt att dessa upprorsmakare och denna konflikt skedde i Najd på den arabiska halvön och Ibn Taymiyyah ansåg att den kunde omfattas av dessa hadîther som talar om Najd och Satans horn.

Den salafistiske Muqbil al-Wâdi’i om Najd

Även den kända salafistiska predikanten Muqbil al-Wâdi’i säger som svar på frågan om vilket Najd som syftas i hadîtherna, Irak eller Hijâz: ”Det som framträder är att det omfattar det och det då Najd antyder det som är upphöjt av marken. Irak är upphöjt och kallas Najd och likaså Yamâmah [dvs på Arabiska halvön] och annat är upphöjt och kallas Najd, men våra najditiska bröder vill kasta det på Iraks folk, så det uppenbara är att det omfattar det och det.”

Även det salafistiska fatwarådet [al-Lajnah al-Dâ’imah] i en fatwa [6667] om prövningen och Satans horn ger också stöd till åsikten om att dessa hadîther omfattar Najd i den arabiska halvön.

Ibn Hajar om Najd

En del försöker att få det att framstå som Ibn Hajar menar att Najd endast åsyftar Irak medan det som framträder av hans egna ord efter att återge al-Khattâbis är motsatsen:

”al-Khattâbi sa: ”Najd är i riktning av öst och den som är i Madînah har sitt Najd från Iraks vildmark och omnejd och detta är öster om Madînah. Najd står för upphöjd mark och dess motsats är dalsänka [ghawr]. Tihâmah tillhör dalsänkan och Mecka tillhör Tihâmah.”. [Ibn Hajar talar] Genom detta vet vi svagheten i al-Dâwûdîs åsikt om att Najd är en specifik plats i vid Irak. Så är det inte utan all mark som upphöjd terräng i förhållande till närliggande område kallas det upphöjda området för Najd medan dess motsats kallas för ghawr.” [Fath al-Bârî 13:47]

Oavsett vad så är detta en tolkning av en lärd och något som kan bestridas eller bejakas, det viktiga är att det respekteras.

Vad gör vi av hadîth-versionerna som säger Irak?

Vi har ovan sett att där inte råder en minsta tvekan kring att Najd som var känt på Profetens tid ﷺ låg i den Arabiska halvön och är känd än idag som Najd. Denna innebörd tydliggörs i Profetens egna ord i så många olika sammanhang och kontexter att innebörden uppnår visshet.

Dock har vi ett fåtal versioner av dessa hadîther där ordet Najd har bytts ut mot Irak och frågan blir hur vi förhåller oss till dessa. Det framträder ur mina studier att det finns två förhållningssätt till dessa versioner. Den första är att inkludera Irak och den andra är att bortse från dessa versioner pga deras avvikelse. Jag utgår för argumentationens skull att versionerna som innehåller ordet Irak är autentisk, vilket är i sig något som kan diskuteras.[1]

1.     Att inkludera Irak

Vi har i texterna ovan flera exempel på hur de lärda har ”slagit ihop” hadîtherna och man menar att de talar om öst generellt vilket inkluderar både Najd och Irak men även Persien och ännu längre österut. Man menar att versionerna tolkar varandra och syftar på samma generella innebörd av öst. Denna tolkning kan styrkas av att hadîthen om Satans horn och Profetens ﷺ vägran att be för Najd har återberättats med ordet ”vår öst” [mashriqinâ] istället för Najd.

2.     Att bortse från dessa versioner

Många lärda väljer att helt enkelt begränsa tolkningen till Najd på arabiska halvön och nämner inte ens versioner som nämner Irak. Detta förhållningssätt har stöd i dels att dessa är ett fåtal versioner i förhållande till de hundratals versioner och olika hadîther som nämner Najd specifikt.

Exempelvis hadîthen i Musnad Ahmad där Ibn ’Umar säger att han såg Profeten ﷺ peka i riktning mot Irak och sa: ”Prövningen kommer därifrån. Prövningen kommer därifrån, tre gånger, där Satans horn träder fram.”

Denna hadîth har återberättats i Sahîh Bukhâri genom sex olika kedjor och likaså hos Sahîh Muslim genom sex olika kedjor och i Musnad Ahmad genom åtta olika kedjor utan att nämna Irak. Varför ska man då ge företräde till en version över tjugo andra som dessutom återfinns i Bukhâri och Muslim.

Liknande kan man säga om hadîthen om Satans horn och Profetens uteblivna bön[2], där majoriteten av versionerna, däribland i Bukhâri och Muslim nämner Najd eller ”Öst” och enbart ett fåtal i mindre autentiska verk nämner Irak. I slutändan är det en fråga om vad Profeten ﷺ faktiskt har sagt, Najd eller Irak, och de starkaste, kändaste och flesta rapporter använder Najd vilket stöds av ett massivt textuellt, historisk och annat underlag som vi har sett några få exempel på i denna artikel.

Varför Irak?

Notera att då Irak lyfts upp av lärda i detta sammanhang så är det nästan alltid förknippat med de stora splittringarna som tidigt skedde i Irak. Det fanns alltså motiv till att tolka in Irak i hadîtherna då man ofta återberättade hadîtherna i innebörd och inte ordagrant, vilket är en av orsakerna bakom befintligheten av olika versioner. Denna inkludering av Irak istället för Najd har troligtvis skett efter följeslagarnas och de stor splittringarnas tid.

Det finns mycket kvar

Det finns många bevis kvar att presentera i stöd för att Najd är i den Arabiska halvön. Dessa består av både fler hadîther och rapporter från följeslagarna och efterföljarna. Det finns även frågan om geografi som jag har helt utelämnat men som och stärker åsikten. Likaså finns det stöd i för-islamisk och efter-islamisk arabisk poesi som stärker åsikten ytterligare. Om Allah tillåter avser jag att uppdatera denna artikel med dessa perspektiv i framtiden.

Slutord

Det bevis som har presenterats gör det utan tvekan svårt om ens möjligt att neka att Najd omfattar det kända området i centrala Arabiska halvön direkt öster om Madinah. Att få det att framstå att detta ställningstagande strider mot hadîtherna, mot de lärda och är grundat i hat eller okunskap påvisar inte mer än kritikerns egna okunskap. Detta är tyvärr det troliga resultatet av att inhämta kunskap från ensidiga och selektiva salafistiska imamer.

Man bör som muslim alltid förhålla sig kritiskt och se om det finns mer än en åsikt i frågan. Att göra tolkningsfrågor till absoluta sanningar är tecken på extremism och okunskap. De lärda brukar säga; den vars kunskap ökar, minskar deras fördömande. Det vi tyvärr ser idag är dock inte bara en fördömande diskurs utan en fördummande sådan.

Må Allah vägleda oss alla till det Han älskar.

[1] Om Allah tillåter kan jag komplettera denna artikel vid senare tillfälle med en diskussion om dessa versioners autenticitet.

[2] Intressant nog finner vi att Profeten ﷺ faktiskt ber för Levanten, Jemen OCH Irak i en annan hadîth återberättad av Anas Ibn Mâlik av al-Tabarâni med en autentisk kedja. Vilket skulle kunna tolkas motstrida denna hadîth där Profeten ﷺ avstår från att be för Najd. Med andra ord hade Najd betytt Irak hade han ﷺ troligtvis inte vägrat be för dem.