Är Mawlid en tredje högtid?

Ett av argumenten mot tillåtenheten av Mawlid är att islams högtider [’Eîd] är endast två och Mawlid medför införandet av en tredje, vilket är otillåtet då endast Allah och Sändebudet ﷺ har rätt att instifta högtider.

Låt oss analysera detta argument i detalj för att se om det håller. För att ta sig an denna fråga på ett utförligt sätt är det viktigt att redogöra för, definiera och urskilja ett antal olika begrepp.

Vad är Mawlid?

Mawlid är ett substantiv som indikerar antingen plats eller tid för födsel [wilâdah]. I den muslimska traditionen används detta begrepp för att specifikt indikera profeten Muhammads ﷺ födelse och används som en förkortning för själva åminnelsen av Profetens ﷺ födelse [dhikrah mawlid al-nabi ﷺ].

Denna åminnelse, minnesstund eller uppmärksammade av Profetens födelse ﷺ kan sedan ske på olika sätt och vid olika tillfällen. Det vanligaste inslaget i olika muslimska kulturer är läsandet av delar av Profetens ﷺ livsberättelse [sirah] och specifikt födelseberättelsen, ofta i diktform. Därtill visar muslimer ofta glädje och firande vars former kan variera beroende på kultur och sammanhang. Mawlid kan således vara i form av en minnesstund, minnesdag eller annat.

Måste Mawlid hållas den 12e Rabî’ al-Awwal?

Mawlid hålls oftast vid olika tider och tillfällen på året men är mest förekommande under månaden Rabî’ al-Awwal vari Profeten ﷺ föddes samt särskilt den 12:e dagen som enligt de flesta lärda var den dag han ﷺ föddes i. Få, om någon, skulle begränsa Mawlid till den 12:e eller ens till månaden Rabî’ al-Awwal.[1]

Sett utifrån detta vore det mest rätt att definiera Mawlid som en åminnelse av Profetens födelse och inte specifikt födelsedagen.[2]

Finns det någon skillnad mellan en minnesdag av en historisk händelse och en högtid?

För att tydligt besvara frågan måste man förstå vad en högtid [’Eîd] är i Islam. Har man inte en tydlig förståelse av vad högtid [’Eîd] är så är det lätta att bli förvirrad.

Högtiderna i Islam är tydligt definierade och urskiljer sig från andra dagar, däribland historiska minnesdagar, genom specifika regler och samband. Likt de flesta handlingarna i Islam så berörs högtiderna av regler som är allmänna och som delas med annat och regler som är specifika. Det är i de specifika reglerna vi finner handlingarnas kärna och särskildhet.

Den första kategorin av regler som berör högtiderna består av rekommendationer kring sådant som är allmänt uppmuntrat vid tid av firande och samling så som att bära vackra kläder, att parfymera sig, att bjuda på mat osv.  Dessa är inte specifika för högtiderna utan generella för olika tider av glädje och firande likt bröllop, examen och barnafödsel.

Den andra kategorin av regler berör handlingar som är specifika för högtiderna och som inte utförs vid andra tillfällen.  Utav dessa är högtidsbönen, högtidspredikan, offrande, faste-allmosan [sadaqat al-fitr], förbud mot att fasta och annat. Dessa handlingar, särskilt högtidsbönen, dess predikan och faste-förbudet, är sådant som utmärker högtider och urskiljer dem från andra dagar likt minnesdagar.[3]

Därmed för att en minnesdag ska anses utgöra en tredje högtid så måste dessa specifika handlingar, eller åtminstone en del utav dem, ha införts. Inget av dessa specifika handlingar utför som en del av Mawlid.

Dessutom markerar de två muslimska högtiderna slutet på två av religionens pelare, fastan och vallfärden. De består av ett särskilt firande som indikerar avslutningen och fullföljandet av svåra och stora handlingar av dyrkan.  Detta samband urskiljer ytterligare högtiderna från historiska minnesdagar eller andra firanden.

Förvandlas minnesdagen till en högtid vid upprepande?

Det arabiska ordet för högtid [‘Eid] indikerar rent språkligt något som är upprepande. Detta får en del till att tro att så fort något upprepas så förvandlas det till en högtid [’Eid]. Problemet är dock att man drar likhetstecken mellan den språkliga innebörden från den muslimska innebörden och definitionen av ’Eîd, vilket kommer leda till ytterligare problem.  Minnesdagar och välsignade nätter upprepas enligt den muslimska traditionen utan att omnämnas som högtider. Inte allt som upprepas blir förbjudet eller omvandlas en högtid.  Ett av flera exempel är ‘Ashura-dagen[4] och liknande som ständigt återkommer utan att de definieras till att vara högtider.

Är glädje och firande något som är specifikt för högtiderna?

قُلْ بِفَضْلِ اللَّهِ وَبِرَحْمَتِهِ فَبِذَلِكَ فَلْيَفْرَحُوا هُوَ خَيْرٌ مِمَّا يَجْمَعُونَ

”Säg: “Gläds över dessa Guds gåvor och över Hans barmhärtighet, som är förmer än [de rikedomar] ni kan samla!” [10:5]

Som tidigare har påvisats är att uppvisa glädje och firande inte en handling som är begränsad till högtiderna. Glädje och dess yttringar utgör inte heller en särskild form av dyrkan och snarare medel [wasîlah] eller utryck av tacksamhet och kärlek. Muslimer är generellt sett uppmanade att glädjas över Guds gåvor, välsignelser och barmhärtighet och hur stor är inte gåvan av Profetens ﷺ födelse.[5]

Då detta inte heller utgör en särskild dyrkan likt bön och fastan finns det ingen särskild form som måste följas utan kan variera beroende på kultur [’urf] och sedvänja [’âdah]. Det enda som begränsar är den gudomliga lagens generella regler kring uppförande och handlingar.

Slutord

Det har tydligt påvisats att Mawlid inte utgör en tredje högtid utan snarare en minnesstund eller minnesdag. För att inte göra artikeln för långa har andra viktiga relaterade frågor utelämnats för att behandlas i egna artiklar.  Vi kommer därför i en egen artikel att behandla frågan om minnesdagar och relevansen av födelsedagar i Islam.

Avsikten är att även behandla alla relevanta och mindre relevanta argument mot Mawlid som förekommer i den svenska muslimska diskursen. Exempel på frågor som kommer att behandlas är: Är Mawlid en klandervärd innovation [bid’a]? Varför utförde de första generationerna inte Mawlid? Medför Mawlid ett efterliknande av icke-muslimer? Är det tillåtet att sjunga hymner och dikter om Sändebudet ﷺ?

Om vi genom dessa artiklar kan komma fram till att Mawlîd utgör en fråga av legitim meningsskiljaktighet där muslimer slutar klandra varandra pga. antingen utförande eller uteblivande så har vi, inshâAllah, kommit en bra bit på vägen framåt som samfund i Sverige.

Wa Allahu a’lam.

[1] Det råder viss meningsskiljaktighet kring vilken dag Profeten ﷺ föddes. Alla är dock överens om att de var på en måndag i månaden Rabî’ al-Awwal. Majoriteten av de lärda anser att datumet var den 12:e. Diskussionen i sig påvisar att det relevanta inte utgörs av vilken som var den exakta dagen utan i åminnelsen av ett ärande av skapelsen genom födseln av Den Främsta i skapelsen ﷺ.

[2] Frågan om det är tillåtet att specificera en viss minnesdag och handlingar i den kommer, inshaAllah, att analyseras i en egen artikel.

[3] Det är intressant att notera att även fredagen har i vissa hadîther utnämnts som högtid [’Îd] och troligtvis är det relaterat till befintligheten av den särskilda samlingsbönen och predikan samt ett förbud mot att specificera fredagen för fasta.

[4] Den tionde dagen I månaden Muharram som är minnesdag av Moses och Israeliternas räddning ur Faraos Egypten och slaveri. Denna historiska minnesdag rymmer en starkt rekommenderad fasta.

[5] De lärda har diskuterat vad som åsyftas med Guds gåvor [fadhl] och barmhärtighet [rahma] i versen. Utav de tolkningar som ges är Islam, Koranen, Vägledningen och annat. En intressant tolkning återges av Imam al-Suyûti i al-Durr al-Manthûr, återberättat från följeslagaren Ibn ’Abbâs där gåva [fadhl] tolkas som kunskap och barmhärtighet [rahmah] till att vara Profeten Muhammad ﷺ. Denna tolkning finner dessutom stöd i vers 21:107: ”Vi har inte sänt dig (O Profet) som annat än barmhärtighet till världarna”. Liknande åsikt återberättas av Ibn Hayyan al-Andalusi och Ibn al-jawzi i deras tafsîr verk.