Fråga:

I en artikel som cirkulerar på rasistiska hemsidor refereras det till en vers i Koranen 8:60 som lyder: ”Muslimerna måste mönstra alla stridsmedel för att terrorisera de otrogna.”. Jag har även sett en del muslimer använda sig av denna vers för att rättfärdiga terrorism. Har ni möjlighet att klargöra om denna vers verkligen rättfärdigar terrorism?

Svar:

Versen som citeras är för det första grovt feltolkad och i verklighet inget annat än förvanskning av versens korrekta innebörd. En mer korrekt tolkning vore:

”Och vidtag för dem det ni förmår av styrka och håll stridshästarna i beredskap så att ni avskräcker [turhibûn] Guds och era fiender och andra vars existens ni är okunniga om – men som Gud känner. Och vad ni än ger [i kampen] för Guds sak skall gottgöras er fullt ut och ingen skall tillfogas orätt.” [8:60]

Denna tolkning grundar sig på Bernströms med en relevant skillnad som klargörs i sammanfattningen av denna artikel.

Betyder ”turhibûn” att terrorisera?

Det som en del använder sig utav för att försöka påvisa Koranens rättfärdigande av terrorism är ordet ”turhibûn” som Bernström valt att översätta med ”sätta skräck i”. Förvirringen sker p.g.a. ordet ”turhibûn” likställs med begreppet ”irhâb” som används för att beteckna terrorism i modern arabiska då orden delar samma rot r-h-b.

Det krävs dock inte mycket kunskap för att inse att man inte kan använda nya definitioner och nytt bruk av ord för att förstå en klassisk text, språk utvecklas och ordens innebörd förändras. Orden måste därmed förstås på det sätt som förstods då de nedtecknades. För att förstå innebörden behöver vi undersöka ordets ursprungliga innebörd och olika kontexter.

Den språkliga innebörden turhibûn

Detta ord [r-h-b] i dess olika böjningsformer förekommer på flera platser i Koranen:

”Och stå i bävan för mig.” [2:40]

”Mig ska ni frukta [ingen annan].” [16:51]

”…och nåd över dem som stod i bävan inför sin Herre.” [7:154]

”…och ödmjukade sig inför Oss med hopp och fruktan…” [21:90]

Som vi kan se antyder ordet fruktan och bävan i generell mening och inte nödvändigtvis i en våldsam bemärkelse eller negativ konnotation. En del klassiska språklärda har förklarat vidare att ordet förutom fruktan indikerar innebörden ”att avhålla sig från” [taharruz]. Med andra ord en fruktan som avhåller någon borta från något. Detta stärks av att begreppet tarhîb i den muslimska traditionen ofta används tillsammans med motsatsordet targhîb, som betyder att uppmuntra och motivera.

Den Koraniska kontexten

Som vi ser i de ovan givna exemplen kan begreppet användas på olika sätt i Koranen och för att erhålla korrekt förståelse behöver man beakta kontexten.

Versen är i sin kontext tydlig i att handla om en situation där krig eller hot om krig från en yttre fiende råder. I verserna innan nämns specifikt ”de som du har slutit fredsfördrag med och som, gång på gång, när de får tillfälle, bryter fördraget…” [8:56].

Imam al-Tabari [1], i förklaring av vilka som syftas i versen ”och vidtag för dem”, säger: ”Gudsförnekarna som ni har fredsavtal med om ni fruktar att de ska förråda och bedra er.”. Detta blir ännu tydligare om man läser verserna innan och efter som talar om att sluta fred med denna fiende: ”Men visar de sig villiga att sluta fred, var då själv beredd till det och lita till Gud; Han är Den som hör allt, vet allt.”

Avskräckandets metod

Imam al-Tabari förklarar vidare syftet med att ha en hög beredskap genom militär styrka och syftet med att ”skrämma Guds och era fiender”: ”Ni skrämmer, genom er förberedelse, Guds och era fiender utav avgudadyrkarna.” Gud befaller de troende att ha beredskap och uppvisa sin styrka för att avskräcka fienden från att angripa. Både syfte och medel är därmed givet i versen.

Syftet är att avskräcka fientliga nationer från krigshandlingar och således upprätthålla fred, trygghet och säkerhet. Detta syfte är särskilt tydligt om man läser versen direkt efter: ”Men visar de sig villiga att sluta fred, var då själv beredd till det och lita till Gud; Han är Den som hör allt, vet allt.” [8:60]

Medlet för att uppnå detta är militär beredskap genom i detta fall stridshästar och styrka, som i en del hadîther förklaras till att vara pilbågskyttar.

Sammanfattning

Versen talar därmed inte någonstans om användande av våld, särskilt inte i form av fega terrordåd, mot obeväpnade civila, varken i politiskt, religiöst eller annat syfte. Versen handlar om att en nation med myndighet bör ha ett starkt militärt försvar då den befarar att angripas militärt av fientliga nationer eller grupper. Syftet med det starka försvaret och beredskapen är att bevara fred, trygghet och säkerhet i en nation. Att läsa in i versen sådant som den tydligt inte medför är utan tvekan ohederligt.

Inte någonstans är innebörden terrorism, oavsett definition, inkluderad eller antydd i det Koraniska ordet ”turhibûn”. Det hade även varit en mer tydlig tolkning att använda sig av ordet ”avskräcka” istället för ”att sätta skräck i” som Bernström har valt i sin översättning.

och endast Allah är all-vetande.

[1] Imam al-Tabari [d. ] är en av sunni-islams främste och tidigaste korantolkare.